Vi på Governo hade i maj några lärorika, roliga och intensiva dagar i vårt grannland Danmark och systerstaden Köpenhamn. Resan var en del av vårt kunskapsbyggande och vår kompetenshöjande utveckling internt – och det blev en riktig höjdarresa med nya kunskaper runt allt från digitalisering, datadriven utveckling, klimatomställning och stadsutveckling.

Via kontaktnät och med lite list fick vi besöka allt från Danmarks kommunala digitaliseringsbolag, uppleva stan utifrån klimatvärnande insatser presenterade av en före detta borgmästare och få närkontakt med Köpenhamns stadshus av en mycket engagerad guide. Här kommer vi presentera ett axplock av våra lärdomar från denna spännande resa!

Vi intervjuade tre av våra kollegor kring deras reflektioner av Köpenhamnsresan med fokus på digitalisering, datadriven utveckling och klimatomställningen i stadsutvecklingen i ett jämförande perspektiv gentemot Sverige. Det är kollegorna Caroline Andersson, vd på Governo och Johanna Stålö samt Matilda Jonung, som arbetar som konsulter hos oss, som delar med sig av sina tankar & reflektioner i tre separata artiklar.

Här intervjuas vår vd Caroline Andersson som fokuserar på digitaliseringen.

Hej Caroline, hur upplevde du att Köpenhamn och Danmark skilde sig åt mot Stockholm och Sverige när det gäller digitaliseringen? Vem ligger i framkant?

– Tyvärr Danmark, måste jag ändå säga. I Danmark har man valt att säkra att digitaliseringen sker inom offentlig sektor – med det gemensamma bolaget Kombit som nav och med strategiska planer från regeringen och KL som är SKR:s motsvarighet. Utöver gemensamma digitala tjänster arbetar man också aktivt med interoperabilitet och förutsättningar för digitalisering – sådant som är krångligt och tar mycket tid. Värt att nämna är också att Danmark även valt att genomföra en regionreform samt har ett skattesystem som ger ökade möjligheter till statlig styrning – viktiga förutsättningar för att hålla samman den digitala servicen till invånarna.

Vilka lärdomar kan vi i Sverige dra och vice versa?

– Klart är att det inte handlar om teknik – utan snarare om organisation, styrning, finansiering och en hel del mod från ledare som aktivt väljer att gå före. I Sverige har vi däremot andra förutsättningar på plats, som vissa tjänster som är gemensamma för hela sektorn men också ett antal statliga myndigheter som tar ledartröjan både inom digitalisering och datadriven utveckling.

Vilka tror du att de största utmaningarna gällande digitaliseringen av offentlig sektor är just nu? Skiljer det sig mellan länderna?

– Jag tror att det i grunden är samma utmaningar – och tydligt är att vi också delar samma historia, med ett Kommundata från 1960-talet som sedermera såldes och där länderna sedan valde att gå olika vägar. En gemensam utmaning handlar om vikten av kompetens på ledningsnivå – där digitaliseringen måste betraktas på samma naturliga sätt som exempelvis ekonomi eller juridik i olika beslut.

Här kan du läsa våra andra intervjuer med vår kollega Matilda Jonung som fokuserar på klimatomställningen samt vår kollega Johanna Stålö som bidrar med sina tankar kring datadriven utveckling.