Individens behov i centrum och mer samordningskultur

God och nära vård – vad menar vi egentligen?

Vi intervjuar vår kollega Dag Norén kring begreppet ”god och nära vård” som är ett frekvent använt begrepp inom offentlig sektor och inom både vård och omsorg och andra samhällsområden. Men vad menar vi när talar om begreppet – egentligen? Vi låter Dag, som har lång och gedigen erfarenhet från förändringsledningsarbete med särskilt fokus på hälso- och sjukvården, reda ut begreppet åt oss!

Hej Dag! God och nära vård – vad är det vi pratar om?

– God och nära vård handlar i grunden om att ställa om vården, och även närliggande verksamheter som omsorg och andra sociala tjänster, så att dessa tjänster bättre bemöter individers behov. Det gäller i synnerhet de som har behov av tjänster, och ofta, från olika vård- och omsorgsgivare, inom det stora verksamhetssystem som omfattar regioner, kommuner liksom många privata aktörer som bedriver vård och omsorg på uppdrag av huvudmännen.

”God och nära vård handlar i grunden om att ställa om vården, och även närliggande verksamheter som omsorg och andra sociala tjänster, så att dessa tjänster bättre bemöter individers behov.”

– Detta utvecklingsarbete, som brukar beskrivas som ”omställningen till nära vård”, handlar mycket om att hitta bättre och nya samverkansformer mellan patienter, brukare, närstående och vård- och omsorgsgivare som bättre flätar ihop olika insatser. Med dessa angreppssätt involveras primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, sjukhuskliniker och andra vårdgivare tillsammans i många olika utvecklingssatsningar runt om i landet. En viktig målsättning med denna utveckling är att kunna öka kvaliteten i vården och omsorgen samtidigt som användningen av de gemensamma resurserna förbättras. Ett idag ofta fragmenterat verksamhetssystem behöver bli mer sammanhängande och ta bort de mellanrum som leder till ineffektivitet i ett övergripande systemperspektiv.

”Ett idag ofta fragmenterat verksamhetssystem behöver bli mer sammanhängande och ta bort de mellanrum som leder till ineffektivitet i ett övergripande systemperspektiv.”

När vi jobbar med att stötta kunden inom god och nära vård – vad är det vi konkret hjälper kunden med då?

– Utifrån att vi har goda kunskaper om hälso- och sjukvårdssystemen samt kommunernas verksamhetssystem inom socialtjänst, där exempelvis biståndsbeslut och omsorgsinsatser ingår, försöker vi stödja våra uppdragsgivare med att hitta vägar framåt för att öka samverkan och med en gemensam fokusering på de helhetsbehov som olika målgrupper har inom vården och omsorgen.

– Detta kan innebära konkret att arbeta med olika angreppssätt som utgår från personcentrerade behovsanalyser; att förstå viktiga målgrupper bättre och att göra detta gemensamt över dagens olika ”stuprörsgränser”. Vi har en lång och bred erfarenhet från många utvärderingar runt om i landet och därmed en god överblick kring vad som kan vara de mest framgångsrika sätten att få till samverkan kring viktiga gemensamma målgrupper.

– Centrala angreppssätt i våra uppdrag är att arbeta med principer kring personcentrerad tjänstedesign och att etablera införandestöd som kan hålla i och stötta ett komplext utvecklingsarbete med många olika aktörer och intressen inblandade. Ett exempel på en viktig del i införandestödet är att bedriva följeutvärdering som löpande identifierar framgångsfaktorer och utmaningar, följer förändringar i användningen av vårdens och omsorgens resurser, och som med dessa resultat kan bidra till ett effektivare utvecklings- och förbättringsarbete där många involveras.

Ur ett samhällsperspektiv vad behöver man fokusera på – när det kommer till att få till en god och nära vård – för att lyckas?

– Vi beskriver gärna omställningen till god och nära vård som ett paradigmskifte; ett annat sätt att tänka kring och organisera hälso- och sjukvård och omsorgstjänster, än det som vanligen praktiseras idag. Angreppssättet är i grunden giltigt för alla välfärdstjänster.

– Det handlar mycket om att ta till sig en ny verksamhetslogik som utgår från de sammanhängande behov som individer har och organisera samverkan mellan relevanta kompetenser därefter. Vi kallar detta för individfokus. Dagens verksamhetssystem inom vård och omsorg är från början uppdelade i olika ansvars- och kompetensgränser som har svårt att i slutändan få ihop de olika insatserna när exempelvis gemensamma vårdplaner ska genomföras. Detta kallar vi för insatsfokus. Denna brytning mellan fokus på individ visavi fokus på insats behöver övervinnas för att lyckas.

”Med detta handlar det mycket om att skifta fokus – bort från gränssnittspolitik till en starkare samordningskultur.”

– Med detta handlar det mycket om att skifta fokus – bort från gränssnittspolitik till en starkare samordningskultur. När vi ser dessa tankevändor komma inom våra uppdrag uppstår ett starkt engagemang och mycket goda resultat för såväl de som behöver tjänsterna som verksamheterna själva.

Har du frågor kring hur vi kan stötta er organisation kring processer som rör god och nära vård, kontakta gärna Dag Norén.

Läs mer om Vår syn på vård och omsorg här!

Här kan du läsa vår andra intervju om god och nära vård med vår kollega Rebecka Strandberg.