Under 2021 och 2022 har Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Skatteverket arbetat med regeringsuppdraget att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens (I2021/01825). Den 23 januari avslutades uppdraget och slutrapporten skickades till Regeringen.

I samband med att uppdraget avslutas lanseras också www.offentligai.se.

Materialet är utformat som ett stöd för verksamhetsutveckling med hjälp av AI. Det ska kunna användas av en mängd olika offentliga aktörer, som befinner sig i varierande lägen för att tillämpa AI.

Stödet är indelat i tre delar: En guide som baseras på samlade erfarenheter från DIGG, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Skatteverket. Här finns även ”Förtroendemodellen för AI”, ett självskattningsverktyg som erbjuder ett konkret stöd i framtagandet av nya AI-stödda tjänster. Detta för att säkerställa att de är etiska, säkra, pålitliga och transparenta. Den tredje delen är en samling praktiska exempel på AI-tillämpningar som hämtats från statliga myndigheter, kommuner och regioner.

Du hittar slutrapporten för det Nationella AI-uppdraget här!

Governo har varit processledare för uppdraget samt stöttat myndigheterna i framtagandet av materialet. Vi fick tag på Olof Junesjö som tillsammans med sin kollega Linda Broström har arbetat med uppdraget för att ställa tre snabba frågor.

Vad har varit det roligaste med att arbeta med Nationella AI-uppdraget?

– Det har garanterat varit att få ta del av den djupa kompetens som finns hos de här fyra myndigheterna. Sen har vi också inom ramen för uppdraget genomfört behovsanalyser riktade mot andra myndigheter, kommuner och regioner och det som jag slagits av är att det pågår väldigt mycket ute i Sverige. Det bubblar av AI-initiativ!

Vilken ser du som den största utmaningen för offentlig sektor när det kommer till användningen av artificiell intelligens?

– Åh, svårt. Tyvärr så finns det ingen brist på utmaningar i dagsläget. Jag tänker att det kanske huvudsakligen är tre områden som man måste tackla;

• Det första handlar om kompetensen. Det är väldigt svårt att attrahera talang i dagsläget för att det finns sådan stor brist på den. Det handlar delvis om de som kan själva hantverket; data analysts, kunniga IT-arkitekter och verksamhetsutvecklare som kan AI. Men det finns också en kompetensutmaning som har att göra med att hela verksamheter behöver få en bättre förståelse för vad AI är och vad det kan bidra med. Här hoppas vi att AI-guiden kan vara ett första steg.

• Det andra handlar om juridiken. I dagsläget har vår lagstiftning inte alltid hängt med ens vad gäller IT och än mindre AI. Här finns fortfarande lagstiftning som är skriven för en tid innan informationssamhället. Det är utmanande att dela data mellan och ibland inom myndigheter vilket gör det svårt att bygga smarta AI-lösningar. Här ser vi att både Förtroendemodellen och AI-guiden kanske kan bistå litegrann.

• Det sista handlar om finansieringen. I nuläget måste AI ofta hanteras vid sidan om inom myndigheterna. Man får inte möjlighet att göra den transformation som tekniken möjliggör. Här handlar det såklart om ambitionsnivå. I slutrapporten finns det ett förslag om att bygga en gemensam digital infrastruktur för AI. Där ser jag stor potential att börja göra saker tillsammans för att lösa gemensamma utmaningar.

Så avslutningsvis, vad hoppas du händer nu?

– Först och främst hoppas jag såklart att materialet tas väl emot ute i det offentliga Sverige. Gärna att folk återkopplar vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra så att Myndigheten för digital förvaltning kan skruva i materialet och göra det bättre! Sen ser jag såklart gärna att det blir ett fortsatt uppdrag så att det offentliga Sverige gemensamt kan fortsätta utforska AI-tekniken!

Vill du veta mer kring hur vi på Governo stöttar våra kunder inom AI och digitalisering? Välkommen att kontakta Olof Junesjö.

Här kan du läsa mer om vår syn på och vår passion för AI och digitalisering.