Välfärdsbrottslighet är brott som riktas mot välfärdssystemet. Dessa brott är allvarliga och påverkar inte bara samhällets resurser utan även de som faktiskt behöver stöd. Myndigheter behöver arbeta aktivt för att stärka det förebyggande arbetet mot välfärdsbrott och säkerställa att det finns en tydlig process för att hantera problem när de upptäcks. Vi intervjuar vår kollega Svante Eriksson, med erfarenhet av att arbeta i uppdrag som relaterar till bekämpningen av välfärdsbrottslighet för att få veta mer om ämnet.

Hej Svante! Kan du förklara vad välfärdsbrottslighet är?

– Välfärdsbrott spänner över ett brett fält. I princip alla typer av utbetalningar kan drabbas. Det har uppskattats att mer än 14 miljarder kronor betalas ut felaktigt varje år avseende olika förmåner och stöd som avser en enskild person, och att minst hälften av det beror på brottslig verksamhet. Sannolikt finns också ett stort mörkertal.

”Brottslighet som riktas mot välfärdssystemets ekonomiska utbetalningssystem och centrala beslutsprocesser kallas ibland för välfärdsbrott. Kommuner, regioner och myndigheter behöver arbeta aktivt för att förebygga och motverka välfärdsbrott. Det är viktigt att arbeta strukturerat, systematiskt leta efter brister och att agera när fel upptäcks.”

Källa: SKR

– Välfärdsbrott kan avse att offentliga utbetalningar inom välfärdssystemet betalas ut på felaktiga grunder. Hit hör till exempel bidragsbrott då en enskild får för mycket bidrag utbetalt, till exempel ekonomiskt bistånd, föräldrapenning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Men välfärdsbrott kan också vara att aktörer inte följer avtal som de ingått med kommun, region eller stat eller andra oegentligheter och brott, som bedrägerier. Förövarna kan omfatta allt från enskilda som mer eller mindre avsiktligt fuskar med något bidrag, till grovt organiserade kriminella som bedriver avancerade brottsupplägg.

På vilket sätt skulle du säga att välfärdsbrottsligheten påverkar samhället?

– Välfärdsbrottsligheten har många negativa konsekvenser. Att stora belopp betalas ut på felaktiga grunder medför att resurser som avsatts till välfärden därmed inte får avsedd användning. Kriminella aktörer tränger också ut seriösa företag som inte kan konkurrera med dem som fuskar i samband med till exempel upphandlingar. För att kunna bekämpa välfärdsbrottsligheten behöver samhället också öka sin kontrollapparat, vilket kräver ökade resurser. Att kriminella engagerar sig i välfärdsbrottslighet alltmer kan också medföra att enskilda medarbetare i välfärdsverksamhet i ökad grad utsätts för hot och våld.

Vilka brister ser du i exempelvis lagstiftningen när det gäller välfärdsbrott? Vilka utmaningar står vi inför när det gäller denna typ av brottslighet?

– En hel del insatser har gjorts på senare år för att komma åt välfärdsbrottsligheten. Både de utbetalande myndigheterna och Polismyndigheten arbetar mer aktivt med frågan. Och inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten 1 januari 2024, som gör analyser och granskningar och samordnar utbetalningar från flera myndigheter, har också förbättrat situationen.

– Eftersom det finns många olika slags utbetalningar krävs dock ett omfattande informationsutbyte mellan de ansvariga myndigheterna för att man ska få en samlad bild. Här finns fortfarande en hel del utmaningar kopplat till sekretessregler, inte minst gentemot och mellan kommuner.

Hur kan samhället bekämpa denna typ av brottslighet?

– Det handlar mycket om bättre kontroll och ökad samverkan mellan de ansvariga myndigheterna. Men sannolikt behövs också bättre kommunikation om välfärdsbrottens konsekvenser, inte minst till de enskilda som fuskar med bidrag i mindre skala. Grov organiserad brottslighet spänner ofta över flera olika fält, däribland välfärdsbrott, och kräver särskilda åtgärder. Men om det sprider sig en attityd bland allmänheten att det är accepterat att fuska med bidrag, så finns också en risk att viljan att bidra till välfärdssamhällets uppbyggnad minskar.

Hur kan vi på Governo stötta organisationer och myndigheter i arbetet mot välfärdsbrottslighet?

– Vi har gjort ett flertal uppdrag kopplat till välfärdsbrottslighet och har god överblick över området. Governo har också stor erfarenhet av att arbeta med artificiell intelligens (AI) och hur den kan användas för att utveckla offentlig verksamhet. Välfärdsbrottslighet är ett område där AI kan vara till stor hjälp för myndigheter, kommuner och organisationer, exempelvis när det gäller att upptäcka felaktiga utbetalningar och vilka mönster som finns i förövarnas beteende.

Vill du veta mer om Governos arbete i detta ämne? Kontakta gärna Svante Eriksson eller Caroline Andersson.