Governo gav tidigare i höstas ut en bok på temat styrning inom offentlig sektor! En av författarna är Anders Rånlund, med mångårig erfarenhet som konsult, utredare och förändringsledare inom styrning.

Nu får vi möjlighet att ställa några frågor till Anders apropå boken och är så klart nyfikna på varför styrning är ett så viktigt område att det behövs en ny bok kring detta!

Häng med och få en djupare förståelse för aktuella utmaningar och möjligheter för styrning inom offentlig sektor!

Vad inspirerade dig att skriva ”Perspektiv på styrning i offentlig sektor”? Finns det specifika händelser eller erfarenheter som formade ditt perspektiv?

– Nej, det är snarare min samlade erfarenhet som väckte behovet av att skriva om detta ämne. Närmast oavsett vilket område jag har jobbat med inom den offentliga sektorn har det gått att koppla problem och brister i verksamheterna till att styrningen inte har fungerat som tänkt. Frågan är om inte detta är den allra viktigaste förklaringen när offentliga (eller privata för den delen) verksamheter inte fungerar effektivt.

Varför behövs (ännu) en bok om styrning?

– För att den här boken tar ett annorlunda grepp på fenomenet än många andra böcker i ämnet. Vi har ingen ambition att varken tala om hur man ska styra i det enskilda fallet, eller propagera för särskilda styrningsmodeller. Att styra bra är inte enkelt, och det blir definitivt inte lättare om man på förhand låser sig till att använda en särskild metod.

Vad är då unikt med just denna bok, hur skiljer sig Governos bok mot andra på marknaden?

– Vi vill få läsaren att reflektera över vad det här med styrning innebär i grunden. Vi försöker gå tillbaka till styrningens kärna, som handlar om att kommunicera budskap. Den som har mandat att bestämma något behöver få den som ska agera utifrån detta beslut att förstå vad den ska göra. Detta kan låta enkelt, men i dagens värld innebär detta ofta en lång och komplex kommunikationsprocess i många steg. Vi vill ge läsaren möjlighet att fundera över de styrkedjor man själv är inblandad i, för att lättare kunna se hur de fungerar och om det finns brister som kan förklara varför verksamheter inte fungerar som man har tänkt sig. 

Ja, vem är det som bör läsa denna bok?

– Den vänder sig egentligen till samtliga som styr eller styrs, vilket i princip gäller oss alla. Lite mer precist tycker vi att de som utformar styrsignaler inom det offentliga, både politiker och tjänstemän, har nytta av att läsa den. Men även alla tjänstemän som ska tolka och skicka vidare styrsignalerna till slutmottagarna. Ytterligare en viktig målgrupp är de som hjälper organisationer att utveckla sin verksamhet, som vi konsulter. Ju bättre vi förstår hur styrningen fungerar desto bättre kan stödja våra kunder.

Vilka styrningsmodeller anser du är mest effektiva inom offentlig sektor och varför?

– Det raka svaret är; de som fungerar! En av bokens huvudpoänger är att det handlar om att formulera och förmedla budskap så att de når mottagarna. Hur man bäst åstadkommer detta måste avgöras i varje enskilt fall. I boken diskuterar vi tio tämligen naturliga och användbara sätt att kommunicera budskap på, men kommer man på något annat som fungerar bättre är det bara att köra på det.

Hur ser du på framtiden för styrning i offentlig sektor, särskilt med tanke på utvecklingen av digitalisering och AI?

– Återigen, eftersom styrning handlar om att förmedla begripliga budskap mellan sändare och mottagare utgör den tekniska utvecklingen endast en utökning av möjligheterna att kommunicera styrningsbudskapen. Om nya digitala redskap, som AI, visar sig bli en tillgång i styrningen eller inte får framtiden utvisa. Det kan bli så att AI gör det lättare att nå de som ska förstå och agera på styrsignalerna, men det kan också leda till ökade känslor av distans mellan styrande och styrda. 

Hur ser du på samarbetet mellan olika offentliga aktörer (t.ex. stat, kommun och region) i fråga om styrning och resurshantering?

– Jag kan inte se att det sker några större framsteg på den punkten. Staten vill fortfarande gärna styra regioner och kommuner finansiellt, dvs. genom riktade statsbidrag. Utredningen om ett nytt utjämningssystem har mötts av blandade reaktioner. Den förbättrade samverkan mellan kommuner och regioner under pandemin, som bl.a. Governo kunde observera i flera utvärderingar, förefaller i hög grad ha återgått till det tidigare läget.

Vilka utmaningar står offentlig sektor inför när det kommer till att implementera förändringar i styrningsmodeller?

– Styrning är som sagt en svår konst, och vår uppfattning är att dåligt utformad styrning är en central orsak till att den offentliga verksamheten inte fungerar effektivt. Ska offentlig sektors aktörer bli bättre på att styra står de inför en rejäl utmaning. Inte minst den myndighet som mer än någon annan ansvarar för att dra i gång de långa styrkedjorna – Regeringskansliet.

Hur ska vi få till stånd en effektivare offentlig styrning?

– Styrningskompetensen måste höjas, så mycket står klart. Hur detta ska gå till är dock inte helt enkelt att se. Utbildning och kompetensutveckling kan bidra men knappast lösa problemet. Likaså kan vi managementkonsulter och liknande som praktiskt stöttar kunder att styra bättre göra mer. Men det kräver bättre styrningskompetens även inom vårt skrå. Det finns mycket att göra och vägen är lång.

Här kan du läsa mer om Anders Rånlund!

Här kan du beställa hem ditt exemplar av boken ”Perspektiv på styrning i offentlig sektor”.