På Offentliga rummet höll Governos Frida Gunnarsson en bejublad framtidsspaning på temat – ’hur skulle Sverige kunna se ut 2030 om vi nyttjar de möjligheter som AI ger oss?’ Nu kan du som missade talet läsa hela föredraget här!

Flera efterfrågade det tal som Frida Gunnarsson höll på Offentliga Rummet tisdag den 11 juni – så här kommer det! Vi hoppas att det kan ge inspiration till alla beslutsfattare i närtid.

”Rubriken på det här passet är Hur kan Sverige bli bäst på AI. Eftersom det här är en framtidsspaning så skulle jag vilja vrida lite på den rubriken och istället prata om hur det faktiskt gick till när Sverige blev bäst på att använda AI. Vi ska ge oss in i framtiden – till Sverige 2030.

Allt började på ett regeringssammanträde sommaren 2019. På sitt bord hade regeringen fått in ekonomirapporterna från Sveriges kommuner och landsting, som visade en mörk bild. De visade att de offentliga finanserna var ansträngda och att kompetensbehovet inom välfärden var högt. 500 000 personer behöver rekryteras till offentlig sektor fram till 2026. På mötet fördes diskussioner om en lösning kunde vara att höja pensionsåldern och utbilda fler, men en insikt fanns att vi måste göra något radikalt. Vi måste effektivisera oss och hitta nya sätt att erbjuda de offentliga tjänsterna.

Som inspiration tittade regeringen på vårt grannland Finland. De hade redan inlett sin AI-satsning, där de räknat ut att den skulle medföra att de fördubblade sin årliga tillväxt fram till 2030. Då tillväxt och satsningar inom välfärden är tätt sammankopplade så kunde de även sätta en hög ambitionsnivå. De hade ambitionen att från och med 2030 skulle de som gick i pension från offentlig sektor inte behöva ersättas.

Regeringen beslutade därmed att inleda en liknande satsning som Finland. Nu skulle realiseringen av den redan antagna inriktningen för artificiell intelligens påbörjas – med en höjd ambitionsnivå. Målet skulle vara att Sverige skulle bli bäst på att använda AI inom välfärden 2030.

Så hur blev det då?

I Sverige 2030 är det inte bara försvarsbudgeten som är knuten till en andel av BNP. Bland det första regeringen gjorde var att frigöra finansiering för att möjliggöra den planerade satsningen. I Sverige 2030 satsar vi årligen 2 % av BNP på artificiell intelligens.

Vi kom till insikt med att Sverige som ett litet land inte kan ha en så splittrad forskning inom området. I Sverige 2030 är all forskning inom AI samlat på ett stort universitet, vilket har medfört att vi är världsledande på AI-tillämpningar inom sjukvården. Vi har även ett nyligen vunnet nobelpris i medicin i bagaget för det var på svensk mark som den första hjärtoperationen utfördes helt utan mänsklig assistans – genomförd av en AI-kirurg.

I Sverige 2030 finns det ingen brist på IT-kompetens och det beror främst på tre faktorer. För det första har vi tagit efter Kanadas migrationsregler. Det tar numera två veckor från att du kommer till Sverige tills du får uppehållstillstånd och kan börja arbeta, om du besitter den efterfrågade kompetensen. Den andra faktorn är att teknikutvecklingen inom tolktjänster har gjort sådana framsteg att språket inte längre är ett hinder. Med stöd av en enkel hörsnäcka kan översättning ske i realtid, vilket kraftigt förbättrat integrationen. Detta används inte bara inom IT-området, utan även inom vården, skolan och andra delar av samhället. Den sista faktorn är att behovet av IT-kompetens faktiskt har minskat. Microsoft AI är numera en del av officepaketet och är lika lätt att använda som Word eller Excel. I Sverige 2030 utförs den största delen av AI-utvecklingen därför av verksamheten själva.

Digitaliseringen testade vi på 290 + 21 olika sätt, men vi gjorde inte samma misstag med AI. I Sverige 2030 finns det en digital kommun och en digital region. Här har vi samlat de mest centrala tjänsterna och lyckats behålla konkurrenskraft genom ett plattformstänk, där vi enkelt kan plocka in och byta ut tjänster. Detta har medfört stora kostnadsbesparingar och ökat tillgången till data. Framförallt har det medfört att vi nått en av våra målsättningar om att du ska ha tillgång till likvärdig offentlig service – oavsett var i landet du bor.

Sedan några år tillbaka har Sverige en ministerpost vigd åt en AI-robot. Denna AI-minister har en stor mängd offentliga dokument inlästa, som statliga offentliga utredningar, dokumentation från Regeringskansliet och myndighetsrapporter. Detta har gett regeringen bättre beslutsunderlag och på rekommendation från AI-ministern pågår just nu en omorganisation av Regeringskansliet. Man går nu från att vara uppdelad utifrån sakområden till att organisera sig kring livshändelser.

I Sverige 2030 får du från den dag du föds en digital tvilling. Här samlas din offentliga data, vilket medför att kontakten med offentliga aktörer görs sömlöst. Barn blir automatiskt kallade till vaccinationer och ställs i kö till förskolan och skolan. Lösningen har effektiviserat verksamheten, underlättat dimensioneringen av de offentliga tjänsterna och ökat medborgarnas tillit och förtroende för den offentliga sektorn. När vi satte upp systemet med den digitala tvillingen så tog vi även fram ett etiskt regelverk för dataanvändning. I Sverige 2030 har vi undersökt och beslutat om var de etiska och integritetsmässiga gränserna går för nyttjande av personlig information.

Men hur blev det då inom våra välfärdsområden – vården, skolan och omsorgen?

I Sverige 2030 kan vården sammanfattas med två ord – prediktion och personalisering. Tillgången till data har medfört att vi vet vilka som riskerar att drabbas av olika sjukdomar, och kan därigenom sätta in insatser tidigt. Processen för att få en diagnos har även en ökad träffsäkerhet genom att AI används för bilddiagnostik och analys av provsvar. När du får medicinsk behandling är den skräddarsydd utifrån din personliga hälsodata, i kombination med prediktiv analys. Detta har sammantaget minskat köerna och i Sverige 2030 har vi därför en stärkt vårdgaranti. Det tar numera maximalt 30 dagar från första besök till behandling, oavsett vilken sjukdom du har.

Inom skolan har administrationen minskat kraftigt, vilket frigjort tid för lärarna att lägga på att stötta eleverna. I Sverige 2030 skrivs alla prov digitalt och rättas med stöd av AI. I sina datorer har eleverna ett AI-läroprogram som anpassar undervisningen efter deras nivå. Detta har även medfört att vi tidigare kan sätta in insatser för de elever med särskilda behov. Eftersom arbetsmarknaden förändrats, till följd av att AI minskat behovet av administrativa jobb, har justeringar gjorts i läroplanen. Fokus ligger nu på att elever ska utveckla sina kreativa, analytiska och sociala förmågor.

Inom äldreomsorgen har fokus varit på det smarta hemmet. De äldre har numera tillgång till automatiska matleveranser och AI-robotar för städning. Via ett armband kan de följa sin hälsodata och utföra enklare provtagningar på egen hand. Detta har medfört att personalen inom äldreomsorgen kan lägga mer tid på vad de faktiskt är utbildade till – att faktiskt ge omsorg. Livskvaliteten hos de äldre har ökat och i Sverige 2030 så är en vanlig sägning att 100 är det nya 80.

Så det var hur det gick till när Sverige blev bäst på att använda AI inom välfärden – och tänk att allt började med ett regeringsbeslut sommaren 2019.”

Frida Gunnarsson, Governo
11 juni 2019