Stora delar av Governos arbete ställer krav på kontinuerlig bevakning av utvecklingen inom offentlig sektor. Genom omvärldsbevakningar försöker vi förstå vilka möjligheter och utmaningar som väntar oss och våra kunder. I denna omvärldsspaning riktar vi blicken mot utvecklingen inom äldreomsorgen, där digitalisering, välfärdsteknik och artificiell intelligens (AI) lyfts fram som viktiga verktyg för att möta framtidens behov i en sektor som står inför stora demografiska förändringar.

Socialstyrelsen publicerade i mars 2026 en lägesrapport om vård och omsorg för äldre, där beskrivs tillståndet och utvecklingen inom svensk äldreomsorg. Rapporten visar att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen och regeringen aktivt arbetar med satsningar kopplade till kompetensförsörjning, välfärdsteknik och utvecklingen av personcentrerad vård inom äldreomsorgen. Samtidigt visar prognoser att antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt under de kommande tio åren, vilket ställer höga krav på kommunernas verksamheter och resurser.

För att möta framtidens behov används digitalisering i allt större utsträckning som ett verktyg, inte bara för att öka tryggheten för äldre utan också för att skapa mer effektiva arbetsprocesser för medarbetare och chefer. Målet är att skapa bättre förutsättningar för en personcentrerad omsorg och samtidigt möta de utmaningar som finns kopplat till resurs- och kompetensförsörjning.

Enligt Socialstyrelsen fortsätter användningen av välfärdsteknik att öka. Mellan 2024 och 2025 ökade användningen av digital nattillsyn med 9 procent, samtidigt som användningen av läkemedelsautomater ökade med 52 procent. Digitala lås inom hemtjänsten används idag av en majoritet av Sveriges kommuner och har på relativt kort tid blivit en etablerad del av verksamheten.

Samtidigt visar Socialstyrelsens rapport att införandet av ny teknik inte automatiskt leder till ökad användning. Flera kommuner rapporterar låg användning av vissa digitala tjänster trots att tekniken finns på plats. Enligt Socialstyrelsen pekar detta på vikten av att inte enbart fokusera på tekniska investeringar utan även på utbildning, implementering och verksamhetsutveckling.

Här kan du ladda ner och läsa hela rapporten från Socialstyrelsen.

Digitaliseringen ställer även krav på äldres digitala kompetens. Många äldre använder fortfarande inte digitala identifieringsverktyg eller digitala vårdtjänster, vilket riskerar att skapa ett digitalt utanförskap och begränsa tillgången till samhällsservice och vård. För att digitaliseringen ska bidra till ökad tillgänglighet krävs därför stödinsatser och användarvänliga lösningar.

Ett område som, enligt Socialstyrelsen, väcker allt större intresse är AI. AI beskrivs som en möjlig resurs för att identifiera hälsorisker, förebygga fallolyckor och bidra till mer individanpassade insatser, särskilt inom demensvården. Tekniken skulle även kunna avlasta personal genom att effektivisera administration och stödja beslutsfattande. Samtidigt befinner sig användningen av AI fortfarande i ett tidigt skede inom äldreomsorgen. Fokus ligger idag främst på grundläggande digitalisering och flera aktörer lyfter behovet av att hantera frågor om integritet, etik och rättssäkerhet innan mer avancerade AI-lösningar får ett bredare genomslag.

Vår kollega David Blomgren arbetar just nu med frågor kring socialtjänstens digitalisering. Vi frågade därför David hur han ser på teknikens roll i utvecklingen av framtidens äldreomsorg.

– Med den demografiska utveckling som Sverige står inför är det svårt att se hur äldreomsorgen ska kunna möta framtidens behov utan ett ökat stöd av teknik. Välfärdsteknik och AI kan bidra till ökad trygghet, bättre beslutsstöd och effektivare resursanvändning.

– Samtidigt behöver vi komma ihåg att teknikens främsta uppgift är att stärka människan – både den som tar emot omsorg och den som utför den.