Kundcase
Noder, kris och beredskap
Post- och telestyrelse (PTS) har som en del av myndighetens kontinuerliga arbete för ökad robusthet och beredskap identifierat ökade problem för medborgare att nå samhällsviktiga offentliga tjänster.
Vilken var bakgrunden till uppdraget?
PTS gav i uppdrag till Vetenskapsrådet/SUNET att genomföra ett pilotprojekt, med syfte att undersöka hur dessa tjänster ständigt ska kunna vara nåbara. Uppdraget gavs av PTS till Vetenskapsrådet 8 december 2017. Uppdraget genomfördes sedan av SUNET i samverkan med Netnod och Governo.
Hur stöttade vi kunden?
Detta pilotprojekt hade som primärt mål att placera noder på ett distribuerat sätt inom och utanför Sverige för att uppnå det önskade målet. Noderna i sig, kallade “Särimnernoder”, har konstruerats på sådant sätt att de fortsätter leverera innehåll till besökare trots att den tappat kontakt med den riktiga servern. I en kris där originalkällan inte finns så ska det finnas en sparad version av senast, eller alternativ, information.
Dessa problem har även identifierats till exempel vid övningen TELÖ17 som genomfördes med inriktning på utveckling och uppbyggnad av det civila försvaret inom totalförsvaret, samt de överbelastningsattacker som hade media som mål under våren 2016.
Dock visade det sig att lösningen inte hanterade vissa typer av hot, speciellt partitionering av Sverige, vilket i sin tur beror på en kombination av hur fiberutbyggnaden skett och operatörernas utformning av sina nät. Nätdesignen är idag centraliserad, vilket gör det i stort sett omöjligt att kommunicera inom en partitionerad del. Risken för partitionering vid till exempel dammbrott, avgrävningar etcetera är dessutom hög då det finns en stor brist på mötesplatser där ändpunkter på fiber som etablerats möts. Det är således både en hög risk för att partitionering sker och en risk sådan att partitionering får stor påverkan på samhället.
Vad blev resultatet?
Lösningen har visat sig skydda mot olika typer av hot. Exempelvis ger lösningen möjlighet att distribuera innehåll under mycket hög belastning, men hotet gällande partitionering kan inte hanteras fullt ut. Dagens svenska IT-infrastruktur har framförallt byggts ut där det funnits affärsmässiga skäl som talat för detta, och bristande koordinering har medfört att det finns för få mötesplatser för fiber, vilket i sin tur leder till bristande redundans. Några få operatörer har etablerat redundanta vägar, men långt ifrån i den utsträckning samhället behöver.
För att öka robustheten gällande kommunikation i Sverige måste därför fler mötesplatser speciellt för fiber men även kommunikation generellt etableras. Mötesplatserna behöver byggas ut under god samordning och med säkrad finansiering. Troligen behövs på sikt storleksordningen fem mötesplatser per kommun utslaget över hela Sverige.